jäy: äntligen lördag!

igår var jag och fikade med E. en gammal dejt. det var trevligt värre. vi fikade på espresso house, var annars? men det var med en liten sorg som jag gick därifrån. sorg för att det kanske var ett "hejdå" och sorg för att det är en underbar kille som jag gillar väldigt mycket men som mitt liv inte går ihop med.

på tåget hem från min fikadejt ringde pappa och berättade om hunden. 50% chans att överleva iom att man inte visste varför han var sjuk. så jag satt på roslagsbanan och grät. det bara rann tårar utan att jag kunde göra något. när jag kom hem låg jag och grät och snorade på hunden hela kvällen. och försökte intala honom att han skulle överleva för han och jag är själsfränder, iaf så är vi födelsedagstvillingar. han måste ju iaf överleva sitt första år. 2 timmar efter gårdagens första borreliamedicinkur var hunden på benen igen. imorse hade svullnaden gått ner och det var en glad vovve som följde med ut på en prommenad. en sten föll från hjärtat. min bäbis är tillbaka.

idag ska jag äta räkmacka med farmor på princess på lidingö. världens godaste räkmacka och världens bästa farmor. annars ska det packas, tvättas, packas och dricka vin med kät!

kärlek till alla!