Det blev mer än en öl efter jobbet igår. Som alltid. Vi vandrade genom Stockholmsnatten och hamnade i en etta på Bondegatan. En etta utan rinnande vatten till råga på allt, bara slipspån i hon. Fast på golvet låg det en fin matta, så det jämnar ut sig. Från en desorienterad nattlig dimma klev jag vid lunch ut på gatan och såg klart; jag insåg snart att stans bästa second hand låg alldeles precis inom räckhåll för en tripp förbi på vägen hem. Fyndade ett par helt underbara skor, knappt använda och riktigt läder.

Det blidde även en väska, en kjol och tre böcker - allt för 332 kronor. Fast då glömde hon att slå in väskan. Känner mig som en dålig människa nu när jag har snuvat Stockholms stadsmission på en väska. Här försöker man göra en god gärning och vad händer? Varför kunde hon bara inte ha slagit in den. Min karma blir bara sämre för var dag. Hur ska detta sluta?